Moose on the loose...

Märkligt. Sista veckan på jobbet. Sista måndagen. Och jag är inte där.

Why?

En älg hade valt att parkera sin lekamen på ett spår i närheten, vilket gjorde att det tåg jag skulle ha åkt med fortfarande efter TVÅ timmars väntande inte dykt upp och jag kände att jag får mer gjort om jag åker hem och jobbar där i stället. Märkligt.

en favvis

Nu: Ship song med Nick Cave.

Eden bland låtar.

kärlek

Var in på Emelies blogg och lyssnade på David Gray med This years love. Hur fin som helst.

To do skaff

För övrigt måste jag skaffa:

- glasögon
- telefon
- dator
- revisor
- försäkringar
- nytt konto på banken
- utökat pensionssparande

med mera...

Snart bara hej då kvar

Det känns bättre tror jag. Kanske. Grinade hela förra fredan. Och söndan. Kom liksom upp en massa känslor som jag inte ens visste låg där och spökade. Så det var väl nödvändigt att få ur sig bara. Tömma. Vända upp och ner. Samtidigt är det värsta kvar. Att säga hej då. Bland det jobbigaste jag vet.

Omgiven

Det svåraste blir så klart att skiljas. Att skiljas är att dö en smula. Det tror jag är helt sant.

Jag kan inte beskriva hur många bra människor jag lärt känna under min tid på bladet.

Människor som är öppna i sinnet, som ser världen utan skygglappar, som har humor, är varma, generösa, peppande, förstående, driftiga, smarta, lättsamma.

Jag har blivit vuxen där. Större i sinnet. Mognat.

Omgiven av skratt och värme.

Och snart flyger jag ur boet.

Undrar om vingarna bär.

Tufft

Om exakt två veckor slutar jag på Aftonbladet. Har varit anställd i drygt tio år. Att ansöka om avgångsvederlaget var ett vansinnigt svårt beslut att fatta. Att få avslag på ansökan för att de ville ha mig kvar var värre. Att de sedan ändrade sig och låter mig gå kändes toppen.

Nu börjar jag tycka att allt känns sorgligt.

Hur fan ska det bli med allting? Jag vet ju inte ens hur det är att vistas i Sala på vardagar. Tänk om jag tycker att det är pest.

Vad gör jag då?

Hej där...

Häromdagen sa jag till någon att bloggen som fenomen är död. Att allt går rappare på fejjan. Att kommunikationen lever där. Twitter har jag aldrig varit i kontakt med och kommer heller inte att hamna. I. Kontakt alltså.

Jag ångrar lite att jag snackade så där om bloggen, så jag har bestämt mig för att ge den en ny chans.

En revival. En återträff.

Så får vi se hur det känns.

Vi närmar oss lite blygt varandra men snart sitter vi nog här som om ingenting hade hänt. Jag och bloggen.

Idéfest till hösten?

Snacka om gles uppdatering, men det är väl knappast några nyhetsjägare som är här och snokar. Tre och en halv veckan kvar på AB - sedan frilans. Undrar hur det kommer att vara/kännas/gå.

Ska bli spännande att sitta och komma på idéer i alla fall, kanske man kan få betalt för?

Adde och Vickie!

SALUT för Adde och Vickie och deras alldeles förträffliga initiativ VISAFTON I FASTBO! Två eldsjälar som manövrerar 200 pers i en skön mix av musik, god mat och gjuten stämning!

Snart dags för Visafton

Lördag nästa vecka är det Visafton i Fastbo för andra året i rad. Förra året sken solen som besatt från en kalasblå himmel - hoppas vi har samma tur i år.

En ledig vecka till...

Nu är det bara en vecka kvar av semestern. Undrar hur det kommer att kännas att bara jobba kvar på AB i fem veckor till och sedan sluta...

Hipp hopp!

Hej lilla bloggen. Förlåt att jag inte brytt mig om dig på ett tag. Det har varit en del annat förstår du. Men nu är jag här igen. Sätt dig knät ska jag skriva några bokstäver på din mage. Så ja. Känns det bättre nu?

Vi pratade nyss om vem som är världens största artist och jag tror att det är han.

Tårar!

Hela ansiktet är fyllt av tårar. Kollade nyss på minnesprogrammet för Michael Jackson. Det var så rasande sorgligt.

ÄNTLIGEN hemma igen. Det är underbart att åka på semester men åh vad skönt det är att vara hemma. Nu är det bara att ladda om för Gotland nästa vecka.

Ska bli härligt att äntligen få träffa lilla Vida och jag hoppas att hon kommer att gilla det jag ska sjunga på hennes namngivningsfest.

Filmad sång

Martin filmade så om han fixar in det i datorn kanske jag lägger upp en av låtarna här.

Lovely gårdag!

Åh vilken rolig kväll det var i går! Trots att man får lite fjärilar i magen så vill man sjunga mer så fort man kommit igång!

Folkets park på onsdag

På onsdag sjunger jag i Folkets park. Två låtar med bandet Karajoke samt tre pers som körar. Vi repade i går. Hoppas på fiiiint väder för en gångs skull.

Undanflykternas undanflykt

Barnen fick ju kaniner för ett tag sedan och det var jättekul att plocka gräs åt dem - i början.

Nu kommer Elsa med den ena undanflykten efter den andra. Senast alldeles nyss grät hon hon sa, högröd i ansiktet, att hon var rädd när hon plockade gräs.

- Varför då, undrade jag självklart.

- FÖR ATT DET KAN KOMMA NER ORMAR FRÅN HIMLEN OCH BITA MIG I HUVUDET!!!

Samtidigt som jag biter mig stenhårt på insidan av kinden väljer jag att utse den kommentaren till årets sämsta undanflykt.