Olivia och jag knäcker nötter...

Jag är en nyfiken jävel. Sjukt nyfiken. Inte så att jag vill att det ska märkas, men är jag något på spåren ger jag mig inte förrän jag kommit ett steg närmare ett svar. Min kollega Olivia och jag drivs av samma sjuka. Häromdagen fick vi för oss att vi skulle ta reda på en persons identitet. Vi letade och letade och frustade och stånkade. Ända tills vi hittat rätt, dubbelkollat och konstaterat att det var mitt i prick. Förnöjsamt tittade vi på varandra över dataskärmarna. Nickade i självbelåtet samförstånd. Nötter är till för att knäckas. Berg är till för att flyttas.